Om

Min blogg - min terapi.
Vissa kallar det hobby, vissa sysselsĂ€ttning men jag har valt att kalla det terapi. För det Ă€r det!! SĂ„Ă„Ă„ befriande och mycket givande. Jag tĂ€nker inte skriva om hur bra saker och ting Ă€r utan hur jag upplever de. Hoppas att jag ska lyckas med den hĂ€r bloggen för att jag har sĂ„ mycket i huvudet som bara vill ut. Älskar att resa och uppleva, tycker om att vara i naturen och Ă€r intresserad av heminredning. Kommer dĂ€rför att ösa bloggen med bilder om det och förmodligen mycket annat.
Tack för att ni Ă€r hĂ€r 🙂. Hoppas att ni kommer att hitta (förutom mina stavfel) nĂ„got intressant och terapeutskt hĂ€r. Med sol och glĂ€dje ☀. 

/ @-}--Esma DĆŸ @-}-- 

Presentation

Senaste inlÀgg

Visar inlÀgg frÄn december 2018

Tillbaka till bloggens startsida

AssĂ„ 😡😡

Ingenting verkar rÀtt idag!!

Vad hĂ€nder?  

Inte nog med att jag inte mentalt Ă€r mig sjĂ€lv idag, utan det ska kĂ€nnas fysisk ocksĂ„! 

Siter hĂ€r pĂ„ vĂ„rdcentralen (som jag hittat till slut) och vĂ€ntar pĂ„ min tur. Men pĂ„ vĂ€gen hit trampade jag fel och vred min fot sĂ„ att jag sĂ„g alla stjĂ€rnor och blixtrar framför ögonen av hur mycket ont det gjorde. 

Jag stod lutad mot en vĂ€gg i nĂ„gra minuter, förlamad av smĂ€rta. En brandbil körde precis dĂ„ brevid och stannade och bevakade det hela. Till slut tutade schofören och frĂ„gade med tummen upp om jag Ă€r ok eller inte? SnĂ€llt. 

Men jag visade att det var ok. För jag var ju pÄ vÀg till vÄrdcentralen - rÀtt plats att vara nÀra pÄ.

Foten kÀnns öm men jag kan röra den sÄ jag tror inte det Àr nÄgon stuckning i frÄga.

Men typiskt!! Hela dagen kĂ€nns mĂ€rklig.  

Hoppas att den ska sluta vĂ€l. För imorgon fyller Selma Ă„r och jag vill vara nĂ„gorlunda normal och nĂ€rvarande dĂ„. 

  @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

Stressad och vilsen

Jag trodde att jag var förbered för mĂ„ndagen och ny vecka. 

Som vanligt, lÄter jag spontaniteten ta över pÄ morgonen och ta det som kommer. Men imorse gick det inte sÄ smidigt som jag trodde...

Det började redan direkt efter uppstigning och nĂ€r jag skulle vĂ€lja klĂ€der. 

Och det var det vĂ€rsta. 

Jag kunde inte hitta rĂ€tt kombination till dagens outfit eller rĂ€ttare sagt, hade ingen aning vad jag ville. Vad jag Ă€n tog var inte rĂ€tt. Man mĂ„ste kĂ€nna kĂ€nslan av den rĂ€tta plaggen. Ingenting var rĂ€tt.... 

Och dĂ€r rök spontaniteten....och det Ă€r lĂ€tt att gissa hur det gick sen.  Minst 5 minuter stod jag och glodde i garderoben, men kĂ€nde ingenting. Till slut tog jag bara nĂ„got utan att kĂ€nna glĂ€dje och pĂ„började morgonrutinerna. Men allting var redan i obalans.

Irma vaknade sent. Stressade med allt (och jag tyckte synd om henne). Och jag som redan var förvirrad pÄverkades av det. Lite kaotiskt men hanterbart ÀndÄ.

PĂ„ vĂ€gen till bussen (jag hade nĂ€stan varit vid busshĂ„llplatsen) upptĂ€ckte jag att jag glömde mobilen. VĂ€nde pĂ„ klacken och gick de 500 meter i lite raskare takt och sen samma rytm tillbaka. Bussen körde ivĂ€g nĂ€stan framför nĂ€san pĂ„ mig men jag ville inte springa (nĂ„got jag bestĂ€mt sen innan för att lĂ€ra mig acceptera ovĂ€ntade situationer). 

Jag var redan sen och det hade inte gjort nĂ„gonting om jag inte kom pĂ„ i bussen att jag hade möte kl 9.00. Tankarna bara rullade pĂ„ i hjĂ€rnkontoret och försökte hitta lösningen. Eller acceptera lĂ€gget med andra ord. 

Försenad 7 minuter gick jag raka vĂ€gen till rummet dĂ€r vi skulle trĂ€ffas och .....dĂ€r var  det tomt. Ingen dĂ€r. Kikar lite i andra rum - ingen dĂ€r heller. GĂ„r till min vĂ„ning och mitt rum och dĂ„ ser jag i almanackan att mötet Ă€r pĂ„ onsdag.....

Jag bara satte mig i stolen, blundade och blev stillasittande en stund. Trodde först att jag skulle brista i grĂ„t men det hĂ€nde inte (tacksam för det). 

Varvade ner sen med en kopp kaffe och Ă€ntligen började min arbetsdag. 

Allting var i sin ordning.

Tills jag upptÀckte en annan sak - jag hade ju ett möte men inte kl 9.00 utan kl 10.00!!!!

Hon var 10.30 nÀr den uppenbarelsen kom till mig. Och det skulle vara i en annan del av byggnaden som jag aldrig besökt innan.....

Nej, det var för mycket! Jag orkade inte! DÄligt samvete och skuldkÀnslor kan dra Ät...

Jag bara bestÀmde att i stÀllet att rusa och leta fram lokalen, stanna dÀr dÀr jag Àr och fortsÀtta jobba. Klockan 11.00 stÀmplade jag ut och begav mig hemÄt......

 SĂ„ kan det gĂ„. Livet rullar pĂ„. Vardagen gör sitt - ibland bra ibland mindre bra. 

Stressad och vilsen men tacksam. 

SĂ„na situationer behöver jag för att lĂ€ra mig tĂ€nka annorlunda och acceptera utan att fĂ„ skuldkĂ€nslor. Jag tror att jag Ă€ndĂ„ lyckades bra idag för jag hade den tanken i huvudet hela tiden och bromsade mina andra tankar som ville ta över och vĂ€cka paniken. 

Nu ska jag försöka koppla av med meditationen och sen föbereda mig mentalt för nĂ€sta uppdrag. Ett lĂ€karbesök kl 15.30 pĂ„ en vĂ„rdcentral som jag inte har den  blekaste aning var den finns och hur man kommer dit......

  @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

Ho ho ho och ha ha ha

 Fröken JulIrma bestĂ€mde att julgransköp ska vara idag! 

Och....man kan inte göra annat Ă€n lyda henne 😊

Ho ho ho för julgranen🎄

Och ha ha ha för fröken ❀

Och sĂ„ vĂ€ntar vi pĂ„ Tomten 😁

Hon Àlskar verkligen alla förvandla varje aktivitet till julmys, t.o.m det trÄkigaste - att plugga bredvid julgranen.

 Och sĂ„ somnar hon, utmattad och glad. KĂ€ra, lilla, Ă€lskade flicka 😍. Vill bĂ„de skratta och omfamna henne för hennes hĂ€rliga sĂ€tt att vara. 

Var alltid du ❀!

Jag bara slĂ€ngde en filt över henne och lĂ€t henne drömma vidare. 

Granen ska klĂ€s imorgon. Det Ă€r planen. 

Nu ska vi Ă€ta och sen blir det glögg 😉.


  @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

 

Dagens mantra

Jag mÄr bra!

Jag kÀnner inre styrka!

Jag kÀnner glÀdje!

Jag Àr balanserad!

Jag Àr tacksam!

MÄlet med dagens promenad Àr nÄtt. Min hÀrliga rutin Àr i bruk igen. Och jag har saknat den.

De sista tvÄ veckorna har jag bara skapat nya rutiner och lÄtit allt bero tills alla pusselbitar fallit pÄ plats. Har varit tvungen att omorganisera vardagen och försöka hitta balansen. Och helst behÄlla allt sen innan och baka in det nya pÄ ett smidigt sÀtt.

Prio nr 1 var arbetstrĂ€ningen och tiden innan och efter. Att kombinera det med nödvĂ€ndiga pauser och smarta planeringar efterĂ„t Ă€r fortfarande lite rostigt och ovant. Men det gĂ„r an. 

Mindfulnesspromenaderna hamnade sist pĂ„ priolistan, tyvĂ€rr. Och nĂ€stsist var sjukgymnastsbesök. BĂ„da  avbokades i veckan pga tidsobalans. Suck...

DĂ€rför bestĂ€mde jag mig att Ă„tminstone börja tĂ€nka och planera utifrĂ„n den tiden jag har. Och det Ă€r svĂ„rt. Om allting gick i ett hade det gĂ„tt utan problem. Men Ă„terhĂ€mtningspauser, energisparande och medvetenhet tillĂ„ter inte den lyxen. 

NÀsta vecka Àr ganska uppbokad sen innan (typiskt) och allting ska vara lite mer intensivt. TvÄ eftermiddagstider som ska passas pÄ, ett möte, jullunch och födelsedagsfix. Det blir bra men jag tror inte att det finns utrymme för nÄgot annat. Sjukgymnastik och mindfulness ute i naturen fÄr vÀnta helt enkelt.

Det som gör mig glad Àr min medvetenhet och insikt om hur vardagen ska organiseras. Bara det lilla Àr framsteg som jag Àr stolt över. Och som uppmuntrar och motiverar mig för vidare.

Allting kommer att ordna sig!

Dagens mindfulness och dess pÄverkan var dÀrför extra skön och uppskattad. Friheten och mantran har gjort succé.

Universums positiva vibbar Ă€r emottagna đŸ™†â€â™€ïž och hoppas att de ska hjĂ€lpa mig i stĂ€dningen đŸ€Šâ€â™€ïž .

Jag mÄr bra...jag mÄr bra...jag mÄr....

😍😍😍

  @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

Är jag jag igen?

Den tanken slog mig igĂ„r kvĂ€ll nĂ€r jag gjorde mig i ordning för en utekvĂ€ll. 

LĂ€ngtan, glĂ€dje,vilja och framförallt lust att göra det som ”innan”. Sminka mig ”pĂ„ riktigt” och kĂ€nna det dĂ€r - jag ska ut och ha kul. 

Det var lĂ€nge sen jag kĂ€nde sĂ„. 

Visst har jag gĂ„tt ut och roat mig under Ă„rens gĂ„ng nĂ€r jag inte kĂ€nde mig hel. Men igĂ„r kvĂ€ll var det Ă€ndĂ„ lite annorlunda. PĂ„ ett positivt sĂ€tt. Det kĂ€ndes som flash blixtrar frĂ„n förr; allting kĂ€ndes bekant pĂ„ ett hĂ€rligt gammalt/nytt sĂ€tt. KĂ€nslor som var gömda och bortglömda kom upp pĂ„ ytan. 

NÀr jag sÄg mig i spegeln efter att jag var klar - jag sÄg dÄ en annan Esma. En som verkade sÄ bekant att jag nÀstan fick tÄrar i ögonen.... Jag tittade pÄ henne och undrade....hon verkade sÄ bekant men ÀndÄ annorlunda.....hon tittade pÄ mig, utstrÄlade ett osynligt hopp och ville sÀga nÄgot... Men jag hörde inte riktigt vad. Hon log med ögonen och bara stirrade pÄ mig som om hon inte ville slÀppa mig ur sikte....ville binda mig med blicken...

Efter den förtrollande korta stunden tror jag hört henne viska: ”Jag Ă€r hĂ€r för att stanna och vi ska vara bĂ€sta vĂ€nner. Vi ska ha kul och ta hand om varandra”. 

DĂ„ kĂ€nde jag att nĂ„got sprack inom mig och spred sig i varenda cell i min kropp. 

Vad var det? Lycka? Hopp? GlÀdje?

 Med pirr i magen och leende pĂ„ lĂ€pparna vĂ€lkomnar jag det - vad det Ă€n Ă€r đŸ€—â€ïž.

KvĂ€llen var lyckad. Allting var sĂ„ lagom. Vi gick för att lyssna pĂ„ ett bosniskt band som spelar gamla och kĂ€nda bosniska kĂ€rlekslĂ„tar men pĂ„ ett nytt och mer modernt sĂ€tt. Deras tolkningar av de underbara lĂ„tar. De lyckades fĂ„nga upp publikens förvĂ€ntan och förtrolla stĂ€mningen till en lagom eufori och glĂ€dje. 

Men lagom Àr rÀtt ord och det har bidragit it till min stÀmning ocksÄ. Om det hade varit mer vilt och positivt kaotiskt dÄ hade jag kanske inte kunnat stanna hela kvÀllen eller överhuvudtaget vara dÀr.

En sak jag Ă€r riktigt glad och stolt över och det Ă€r att jag tĂ€nkte hela tiden pĂ„ mitt mĂ„ende och höll mig i balansen - medvetet. Jag blir lĂ€tt pĂ„verkat nĂ€r det gĂ€ller musik och dans och förlorar mig i dess vĂ€rld som ofta tar för mycket energi och gör mig glad men, tyvĂ€rr, har ett negativ resultat pĂ„ mitt inre. 

Jag tĂ€nkte pĂ„ det hela kvĂ€llen och styrde mitt driv till LAGOM. 

Som sagt, glad och stolt!

Lite bilder frÄn atmosfÀren

Och sĂ„ hĂ€r kĂ€nde jag mig 

Vi avslutade det hela med en trĂ€ff med min bror för att ta en drink (om ett glas alkoholfritt vin kan nu kallas för drink 😋) och förlĂ€nga den goda stĂ€mningen.

En lyckad och mycket trevlig fredagkvĂ€ll var det 😍.

FrÄgan ÄterstÄr:

Är jag jag igen eller Ă€r jag jag och Ă€nnu mer jag?

  @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

Äldre inlĂ€gg