Allting är som vanligt denna måndag. 

Rutinerna känns som inristade i min själ och jag gör allt på flyt nu. Och ännu har jag inte tröttnat på det. 

Och då pratar jag om nya och nyttiga rutiner som jag skapat under min återhämtnings gång och som jag nu inte kan vara utan eller snarare, de har blivit en del av mig. Jag tar dem för givet. 

Det känns skönt kan jag säga. Skönt att de är inbakade i vardagen och det bästa av allt - jag planerar allt annat efter dem. Planering, prioritering och struktur har skapat den balansen jag behövde och hoppas verkligen att jag, i framtiden, inte blir dum och ändrar något som funkar bra. 

Och vilka rutiner jag pratar om då? 

Ja, först och främst tar jag det väldigt lungt från första momentet jag öppnar ögonen på morgonen.Rusar inte ut från sängen som på kommandot (som jag gjorde innan) utan ger mig och kroppen tid att vakna. Väl uppe efter en stund öppnar jag fönstret, kikar ut, hälsar på dagen, andas in den friska luften, lyssnar och njuter av utsikten. Känner av morgonen.

Sen, efter badrums sedvanliga rutiner är jag tillräckligt pigg för att pressa lite citron och börja dagen med den sura och nyttiga saften. Ett glas varmt vatten efteråt sitter bra också och väcker mitt inre till liv.

Göra kaffe, ta min medicin, tända doftljus och sätta mig med färdigbryggt kaffe är så avkopplande och smörjer min själ på ett obeskrivligt skönt sätt.

Nyhetsmorgon för att höra vad som är nytt i världen, lite Facebook bläddring och sen frukost är på agendan sen. Oftast är det bara en morgonvälling till frukosten som jag tycker är jätte gott, nyttigt och smidigt att göra.

Och sen kommer morgonens höjdpunkt - promenaden. 

Mätt, belåten och redo som jag bara kan bli går jag ut och mår sååå bra under hela ”passet”. Snabbt och raskt i början sen i lugnare takt och avslutar med meditation där jag försöker vara i nuet, känna efter vad jag känner när jag blundar, andas djupt in och ut flera gånger, stretchar och sen tillbaka i snigel fart med kameran i handen. Fota och njuta av naturen.

 

Vem kan inte vara glad och nöjd efter allt detta? Ett glas varmt vatten, en kopp kaffe eller te och lite nöter för nervarvning när jag kommer hem är också höjdpunkterna efteråt.

Och jag känner mig på nytt född. Full av energi och på gott humör. 

Så, jag kommer att fortsätta med detta så länge jag har möjlighet. 

Jag är full medveten om att jag har tid att göra allt det och i mitt eget tempo - än så länge iaf. Jag är hemma, sjukskriven på hel tid och rehabiliterar mig så gott det går. Därför har jag förvandlat den aktiviteten till ett måste på morgonen. Ett måste jag trivs med och som ger mig mycket tillbaka.

Hur det ska bli när jag börjar arbetsträna, har jag ingen aning.... Kan inte lova något överhuvudtaget men jag kommer att se över möjligheter att kombinera och hitta lösning som är bra för mig.

Apropå arbetsträningen - imorgon träffar jag tillsammans med af-handläggare en arbetsgivare för att prata om att testa arbetsträna där. Spännande. Och på fredag också, ett annat ställe. 

Jag är taggad och nyfiken. Det är nu jag måste vara realistisk och låta förnuftet ta beslut och inte hjärtat. Just nu vill jag vara på båda ställen och är ivrig att börja. Och DET är problem. Jag måste bromsa och tänka om två gånger innan jag bestämmer mig. 

Men just nu, låter jag det bekymret passera och lägga det på hyllan till det blir dags att ta upp det igen. Så, den dagen den sörjen.

Nu ska eftermiddags sysslor planeras. Och det är matlagning.

  @-}-- Esma Dž @-}--