Som vanligt, när jag vaknar och går upp på morgonen, brukar jag öppna fönster, njuta av friska luften, överraska mina lungor med ett par djupa inandningar och titta omkring. 

Så var det imorse också. 

Allting var som vanligt förutom synen på grannens tak där en stork stod och njöt den med av morgonens lugna atmosfären.

 

 Jag trodde först att det var en prydnad, en trädstork kanske, för just den familjen brukar pryda sitt hus vid högtider. En Jultomte som sitter i sin vagn och Rudolf som springer och drar vagnen är synen jag mötts av varje morgon från december och fram till sista januari. En Tomte som vinkar och är redo för sin uppgift.... Mysig och härlig känsla brukar sprida sig då och det är jag tacksam för.

Livs levande stork var det dock som stolt stod där och rörde nyfiket huvudet åt alla håll. Kanske undrade den vems tur var det denna gången. Med en ny bebis alltså. Inte vårt hus i alla fall, det tror jag icke! 

Undrar verkligen om familjen har fått eller kommer att få en utökning av barnskara. (Har aldrig sagt mer än ett ” Hej”  till familjen när de råkar vara ute och jag råkar gå förbi deras hus). Så är det.

Nu ska jag till min vanliga promenad och kanske ser jag någon barnvagn utanför grannens hus...

  @-}-- Esma Dž @-}--