Dagen ägnades åt mamma. Eller eftermiddag, rättare sagt. 

Det var länge sen vi var ute och bara var. Så det var dags för en sån äventyr. Vi hade inget speciellt att göra, inget ärende som måste göras utan ville bara ta en promenad och fika. 

Mysigt var det, som vanligt. Ganska mycket ventilering och snack om allt och inget och lite skratt och skoj så klart. 

Det finns ju stunder när jag himlar med ögonen åt hennes inställningar och vanor som skiljer sig med mitt sätt men det hör till livet - generationskrock. Men jag är ändå glad att ha henne kvar i mitt liv, att ha hennes leende intill mitt och att ”stå ut” med hennes vanor som skiljer sig från mina. 

Balkan mat efter promenaden och en cappuccino efter maten. 

En mycket trevlig och lyckad eftermiddag.


Vi glömmer ofta hur mycket våra föräldrar betyder för oss oavsett ålder och deras ”konstiga” syn på livet. Men de är våra föräldrar. De har skapat oss, de har gett oss liv och älskat oss på sitt sätt.

Respekt och kärlek ❤️😍

Jag har varit duktig dessutom, och tog mig till stan och tillbaka, till fots. Det var i stället för min vanliga morgonpromenad. Och med det och svängen genom Gågatan blev det 7,5 km sammanlagt idag 🙌. Två flugor i en smäll! Och nu är jag trött. Men det gör inget. Det var mödan värt 😊.

Heja mig och mamma 👍👍

  @-}-- Esma Dž @-}--