Om

Min blogg - min terapi.
Vissa kallar det hobby, vissa sysselsĂ€ttning men jag har valt att kalla det terapi. För det Ă€r det!! SĂ„Ă„Ă„ befriande och mycket givande. Jag tĂ€nker inte skriva om hur bra saker och ting Ă€r utan hur jag upplever de. Hoppas att jag ska lyckas med den hĂ€r bloggen för att jag har sĂ„ mycket i huvudet som bara vill ut. Älskar att resa och uppleva, tycker om att vara i naturen och Ă€r intresserad av heminredning. Kommer dĂ€rför att ösa bloggen med bilder om det och förmodligen mycket annat.
Tack för att ni Ă€r hĂ€r 🙂. Hoppas att ni kommer att hitta (förutom mina stavfel) nĂ„got intressant och terapeutskt hĂ€r. Med sol och glĂ€dje ☀. 

/ @-}--Esma DĆŸ @-}-- 

Presentation

Senaste inlÀgg

Teknik

Den hÀr bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Gratis blogg!
Enkelt och snabbt!
Helt pÄ svenska!
Gratis blogg!

I regnets tecken

Jag försöker verkligen acceptera saker och ting och leva i nuet. Njuta eller Ätminstone inte vara bitter över saker och ting och speciellt inte över det jag inte kan Àndra. Det har blivit en livsstil eller ja, ett försök till den livsstilen. För det mesta lyckas jag. Och har Àndrat tankemönster i mÄnga lÀgen. Bra, jublar jag lite tyst i mig sjÀlv.

Men nĂ„gonting djup inne i sjĂ€len protesterar Ă€ndĂ„ och vill fĂ„ sin vilja fram. NĂ„gonting som envist pĂ„minner mig om vad det Ă€r som gör mig lycklig. PĂ„ riktigt. Men, varför slĂ€ppa fram det nĂ€r jag inte kan styra över missnöjet? BĂ€ttre att gömma det och lĂ„tsas att jag gillar lĂ€get. 

LĂ„tsas att jag gillar regn och blĂ„st och att det inte gör mig nĂ„gonting för att det Ă€r molnigt och trist ute. 

 

Nej... orkar inte med den dĂ€r lĂ„tsasgrejen. 

Gillar inte vĂ€dret. Gillar inte de grĂ„a nyanser av vĂ€rlden utanför. Gillar inte... 

Jag kan inte hjĂ€lpa det. Hela jag, hela min sjĂ€l skriker efter solen, vĂ€rme och ljuset. Saknar det sĂ„ mycket att det nĂ€stan gör ont ... 

Saknar Makarska. 

Saknar havet och doften.... den milda klimatet och solglimtar.

 Det har gĂ„tt sĂ„ lĂ„ngt att jag börjat drömma om att jag redan Ă€r dĂ€r...

 

 

 â€ïžâ€ïžâ€ïžâ€ïžâ€ïž

 

 

 

 

Och nu vet jag och Ă€r övertygad att, under alla dessa Ă„r av sjukskrivningen och alla resor under den tiden, har Makarska varit min rĂ€ddning och hjĂ€lpt mig att slicka alla sĂ„r. PĂ„ riktigt. Det har gett mig tillbaka mitt liv och hjĂ€lpt mig att se perspektiv. PĂ„ alla möjliga sĂ€tt. 

Inte konstigt att jag saknar rÀddningen och lÀngtar dit.

 Nej, ingen resa Ă€r bokad. Och ingen plan att Ă„ka den nĂ€rmaste tiden. Och det Ă€r kanske problemet som förstĂ€rker kĂ€nslan av den trista nĂ€rvaron. 

Jag vet inte.... Boka eller planera kan jag inte i nulĂ€get, sĂ„ lĂ€nge jag arbetstrĂ€nar. Ingen semester eller ledighet. SĂ„ Ă€r det. 

Vi fĂ„r se om det blir bĂ€ttre och om jag överlever krisen. 

Det blir det nog...

  @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Hemmafru idag

NĂ„r man inte vet vad man ska göra (lĂ€s: nĂ€r man inte har lust för stĂ€dning) dĂ„ Ă€r det bĂ€st att baka och laga mat. Det har blivit mitt motto pĂ„ sistĂ„ne. Ta det roliga före den trĂ„kiga. 

Fast jag vet inte sen nĂ€r jag blivit sĂ„ förtjust i att laga, baka och allt det med maten. För, innan var det mest som en plikt. Nu kĂ€nns det som njutning, mindfulness och terapi. 

Förmodligen sen min aptit har ökat och jag har fĂ„tt mer tid för att utförska och experimentera. Men mest Ă€r det aptiten. Och sĂ„ klart började den ta plats i mitt liv i samband med min sjukskrivning. Och bara ökat och ökat. 

Numera har jag nĂ„gorlunda koll pĂ„ var grĂ€nserna gĂ„r men i början var det (som allt annat) en riktig chock för bĂ„de mig och kroppen. Jag började okontrollerad gĂ„ upp i vikt men fattade inte varför. Jag Ă„t inte - jag slukade mat i mig. Speciellt bakelser och vĂ€ldigt söta grejer. Tills jag nĂ„de en grĂ€ns med kilona dĂ€r jag sĂ„ klart varken mĂ„dde bra av eller mĂ€rkte av att de var dĂ€r. 

Uppvakningen var i januari för tvĂ„ Ă„r sen nĂ€r jag satt och drack morgonkaffe och tog fram en tĂ„rta som jag bakade kvĂ€llen innan och började Ă€ta den med teskeden... direkt frĂ„n tĂ„rtformen. En tugga efter en, lite till, och lite till tills hela tĂ„rtan var borta.... Och den var inte tunn och liten utan ganska tjock och mĂ€ktig (med vitchoklad, vaniljpudding och massor med socker i). Helt förfĂ€rligt. Jag minns sĂ„ vĂ€l den stunden, den brĂ„kdelen av sekunden nĂ€r jag ”vaknade upp” och blev medveten om det.... Med den lilla teskeden i handen och blicken pĂ„ den tomma formen.... Chock och förvirring rĂ„dde i skallen.

NĂ€r den insikten hade kommit dĂ„ började den tysta paniken ta över. Men samtidigt vĂ€ckte den mig och jag började tĂ€nka mer och mer pĂ„ det. 

Det var inte bara pÄ grund av utseende jag ville Àndra mitt tankesÀtt utan mer för att jag inte mÄdde bra. Eftersom det var i samma veva med utmattningen och depressionen kunde jag inte sÀtta fingret dÄ pÄ varför jag inte mÄdde bra och varför jag kÀnde mig vÀldigt obekvÀm i kroppen. Klart att allt har med diagnosen att göra men dÄ var det vÀldigt oklart och kaotiskt.

DĂ„ allt det var nytt för mig tog det ganska lĂ„ng tid innan jag började med att göra nĂ„got Ă„t det pĂ„ riktigt. Jag har aldrig bantat och aldrig tĂ€nkt pĂ„ vad jag stoppar i mig eftersom min Ă€mnesomsĂ€ttning hade tagit hand om det i hela mitt liv. En riktig tur hade jag och aldrig haft nĂ„gon kilo över överhuvudtaget. Snarare var det Ă„t andra hĂ„llet. 

Kampen pĂ„gĂ„r fortfarande men Ă€r under kontroll Ă€n sĂ„ lĂ€nge. Aptiten Ă€r fortfarande stor och jag skulle kunna Ă€ta hela tiden 🙄. Och inte lite dĂ„. 

Insikten Ă€r nĂ€rvarande och dĂ€rför Ă€r jag lite mer aktiv med trĂ€ningen, promenaderna och ibland hĂ€nder det att jag tĂ€nker pĂ„ vad jag Ă€ter đŸ„Ž. 

Extra kilona, högt blodtryck och förhöjt kolesterol fick jag som extra bonus pÄ diagnosen som plÄgar fortfarande. Men....jag överlevde. Och jag kommer att kÀmpa in i det sista att vinna över och trotsa demonerna.

đŸ’ȘđŸ’ȘđŸ’Ș


Men, tillbaka till det roliga. Jag har bakat morotsbröd. Har alltid velat testa baka det. Och jag gjorde det. Och lyckades! (För en gĂ„ngs skull) 

Saftigt, fluffigt och gott var det. Vetemjöl, havregryn, moroter blanda annat i det. Rekommenderar varmt att testa baka det. 

Jag inspirerades av Nina Hermansson, kockerskan som deltagit i Hela Sverige bakar 2012 och har sin egen blogg dĂ€r hon, bland annat lĂ€gger ut goda recept. 

Har ocksĂ„ lagat lunch idag inspirerad av en av hennes recept med lax. Goda kakor och bakelse har jag bakat ocksĂ„. Hennes enkla stil passar mig och dĂ€rför blir det lyckat (oftast 😋).

 https://niiinis.se/ för de som Ă€r nyfikna. 

Och detta Àr ingen reklam utan bara rekommendation.

SÄ var det med dagens sysselsÀttning. Ingen promenad och ingen trÀning idag. Men kompenserar allt imorgon. Dessutom Àr det pms vecka som gör att jag mindre Àr sugen för hÄrd trÀning. Men vi fÄr se vad söndagen har i kikaren och kommer att bjuda pÄ.

 @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Lite till om dagen

Som uppföljning av förra inlĂ€gget vill jag reflektera lite över det jag skrivit om. 

Den hĂ€r lilla utökningen av tiden idag och den sociala biten har varit ett test för mig, egentligen. Jag har jobbat i tvĂ„ mĂ„nader nu, tvĂ„ timmar varje dag.... Och varje gĂ„ng jag loggar ut för dagen kĂ€nns det som om jag kunde stanna mycket lĂ€ngre till. Oftast gĂ„r jag med en liten rynka mellan ögonen för att ”det roliga” Ă€r slut. Jag vill stanna och fortsĂ€tta... Jag vill jobba mer.... Jag vill Ă€ta lunch och fika med de andra....Jag vill...

Men orkar jag? 

Är jag redo?

Verkligen??

Svaret Àr ganska uppenbart med tanke pÄ min reaktion efter jobbet. Det var inte sÄ farligt men det kÀndes ÀndÄ - tröttare och mer utmattad Àn vanligt.

Och just den dĂ€r lilla kĂ€nslan ska jag analysera sönder och vĂ€nda och vrida den Ă„t alla hĂ„ll. 

Och jag ska inte stĂ€lla frĂ„gan varför utan vad kan jag göra för att kombinera viljan och förmĂ„gan? Och balansera? 

Det blir min funderare nu under februari. För jag vill hitta balansen.

 Och jag kommer att göra det! 

Det vet jag.

För sÄ hÀr ser det ut nÀr jag sitter och jobbar. Lilla lappen som styr mitt liv just nu.

SĂ„, lugna ner dig Esma....

StrÀva efter mÄlet men skynda lÄngsamt!

  @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Nedvarvning

Den mysigaste stunden nĂ€r man kommer hem frĂ„n jobbet 🙂

 Ligga i favorit fĂ„töljen, smutta pĂ„ kaffe och bara varva ner. 


 Det tog mig lĂ„ng tid innan jag började med den hĂ€r rutinen....Alldeles för lĂ„ng tid...

I stort sĂ€tt har jag börjat prakticera detta i samband med min Ă„terhĂ€mtning. NĂ€r jag kom till insikten att man inte behöver gĂ„ direkt till köket för att laga mat eller börjar plocka undan sĂ„ fort man kommer hem och tar av skorna 😧😧

Ja, sĂ„ farligt och galet blev det under sĂ„ mĂ„nga Ă„r. Jag har aldrig ens tĂ€nkt  tanken att sĂ€tta mig och bara göra ingenting en stund efter hemkomsten. Nej... Och ingen pĂ„pekade att jag kanske skulle göra det. Men Ă€ven om nĂ„gon hade gjort det, tror jag inte att jag hade lyssnat pĂ„ det öra. Jag var sĂ„ inne i inre maskineriet att det inte fanns nĂ„gonting annat i mitt liv Ă€n högvarvad verklighet...đŸ€Šâ€â™€ïžđŸ€Šâ€â™€ïž

Först dĂ„ nĂ€r jag började inse (efter mĂ„nga terapisamtal) att man faktiskt inte behöver göra sĂ„, började jag sakta och försiktigt göra tvĂ€rtom. Det var det svĂ„raste jag varit med om, kan jag sĂ€ga. 

Att Àndra mig sjÀlv...

 Att Ă€ndra mina vanor....

Och att stÀnga av maskineriet i hjÀrnan....

 Fortfarande finns tendenser nĂ€r en del av maskierna vill ta sats och köra pĂ„ i full fart men jag lyckas pĂ„ nĂ„got sĂ€tt bromsa och styra. Om inget annat tĂ€nka pĂ„ det efterĂ„t och varva ner resten av tiden.

Precis som jag tÀnker göra nu.

Lite mer intensiv och lite lĂ€ngre dag har jag haft pĂ„ jobbet idag. Och det mĂ€rks med detsamma. 

Började klockan 8.00 (i stĂ€llet för 9.00) med en gemensam frukost pĂ„ avdelningen. Jag valde att vara med just för att trĂ€ffa lite kollegor jag inte trĂ€ffar ofta eller har aldrig trĂ€ffat. Och för frukosten, sĂ„ klart 😊. Att umgĂ„s och vara lite mer social Ă€n vanligt tar ju pĂ„ energi och drĂ€nerar reserverna. Och den lilla extra timmen pĂ„ morgonen spelar roll ocksĂ„. 

Allting var bra. Nöjd och belĂ„ten men ganska trött. Skulle trĂ€ffa en vĂ€nnina idag efter jobbet men kroppen och hjĂ€rnan protesterade...Det kan bli mycket. 

DĂ€rför avbokade jag möte för bĂ„de min och hennes skul (för hon hade inte haft roligt med mig som bara hĂ€ngde och sĂ„g ut som en zombie). BĂ€st att trĂ€ffas nĂ€r omstĂ€ndigheterna Ă€r annorlunda och jag Ă€r nĂ„gorlunda redo. Sorry, L đŸ„ș.

Och nu orkar inget annat Ă€n krypa in mer i fĂ„töljen, slĂ€nga en mysig filt pĂ„ mig och....😊😊😊

 Ja, ni vet 😮😮😮😮

  @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Inte bara att jag inte hinner...

Att inte hinna skriva ett inlÀgg Àr inte tidsbrist eller trötthet som jag först trodde. Det Àr inspirationen igen. Visst Àr jag mer trött Àn innan och att tiden ÀndÄ rÀcker inte till nu nÀr jag Àr mer aktiv men...jag tror inte att det Àr den riktiga anledningen till varför jag inte skriver varje dag som jag skulle vilja.

Jag har nÀstan alltid nÄgon idée eller nÄgot att skriva om. Kreativiteten och inre funderingar Àr alltid nÀrvarande och ingen brist pÄ.

 SĂ„, vad Ă€r det dĂ„?

 Inspirationen sviker. Och det Ă€r ingen big deal utan jag ville bara gĂ„ djupare in i mig sjĂ€lv och söka svaret. 

Humöret? 

Ja, det spelar stor roll men jag har varit pĂ„ super bra humör de senaste veckorna. Kan inte skylla pĂ„ det. 

Trötthet och tidsbrist har jag redan eliminerat. 

Vad mer? Kommer inte pÄ nÄgot annat...

Jag kĂ€nde mig lĂ„st i mina tankar och kunde inte riktigt leverera kĂ€nslor under de hĂ€r dagarna. Men vad det berodde pĂ„, det förblir en gĂ„ta. 

Kanske dags för ett terapisamtal för att lĂ„sa upp och blĂ„sa bort blockader? 😛😊

Ja, nu - var börja? 

Det jag mest Àr glad över denna vecka Àr att jag vÀckte trÀningsintresse hos brorsan. Vi besökte gymmet tillsammans i mÄndags för att han skulle testa och prova pÄ. Han verkade intresserad och det glÀder mig sÄ klart. Men...Àrligt talat, jag Àr lite skeptisk om det kommer att gÄ hela vÀgen...

  För hans skull önskar jag frĂ„n hela mitt hjĂ€rta att han fortsĂ€tter och tar detta pĂ„ allvar. Livsviktigt för hans del.

 SĂ„, snĂ€lla broder, om du lĂ€ser detta - fortsĂ€tt med detta och larva dig inte đŸ€š 😉. 


En sak till jag Ă€r glad över. 

Ljuset. 

Det mĂ€rks att det Ă€r ljusare bĂ„de pĂ„ morgonen och pĂ„ eftermiddagen. Om Ă€n bara nĂ„gon minut skillnad men Ă€ndĂ„. Morgonen doftar ljuvligt och den kĂ€nns i luften att tiden och Ă€ndringen smyger sig pĂ„ sakta men sĂ€kert. Det Ă€r inte varmt ute. TvĂ€rtom. Minus grader varje dag och snö dĂ„ och dĂ„. Men man kan inte undvika och inte kĂ€nna av förĂ€ndringen i luften. Även naturen kĂ€nner av och vibrerar pĂ„ ett annat sĂ€tt. FĂ„glarna ocksĂ„. 

Japp, det Ă€r pĂ„ G. 😍

Och hĂ€r Ă€r beviset 

😍😍😍


Och hur Àr det pÄ jobbet?

 Bra. Mer Ă€n det. Super bra. 

Jag har arbetstrĂ€nat nu i tvĂ„ mĂ„nader. Och blir mer och mer hemmastadd dĂ€r vilket glĂ€djer mig oerhört mycket. Allting stĂ€mmer - uppgiften, miljön, kollegorna, chefen.... Det funkar precis som det ska. 

Uppföljningen med AF och FK ska ske snart. Och dĂ„ hoppas jag att de bara förlĂ€nger och kanske (om jag fĂ„r önska) utökar tid. FrĂ„n arbetsgivarens sida Ă€r det inga problem. Det fick jag bekrĂ€ftat igĂ„r. Och fĂ„r hoppas pĂ„ lite mer utveckling sĂ„ smĂ„ningom. Under förutsĂ€ttningen att jag blir frisk sĂ„ klart. Och dĂ€rför Ă€r det fokus pĂ„ just Ă„terhĂ€mtning nu för lite mer satsning sen. 

Allting lĂ„ter lovande och jag Ă€r tacksam för att allting gĂ„r i rĂ€tt riktning 🙏

Men jag har satsat jĂ€tte mycket pĂ„ mig sjĂ€lv. ÅterhĂ€mtningen och hanteringen av livet Ă€r den viktigaste punkten i mitt huvud. Skynda lĂ„ngsamt och gĂ„ sĂ€kert i mĂ„l. Men resan Ă€r Ă€ndĂ„ mest utmanande och vĂ€rt varenda sekund av anstrĂ€ngningen.

Jag ska vara jag OCH lite till 😊.

  @-}-- Esma DĆŸ @-}-- 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlĂ€gg

Nyare inlÀgg